zannnna

Alla inlägg under april 2011

Av Sanna - 30 april 2011 09:32

Hej!

Idag har jag inte hunnit göra så mkt för klockan är bara 09.34 men ska väl snart gå ut. Solen skiner ju.

Syrran är på träningsläger tills imon, men nu kommer kapitel ett av min berättelse som jag började skriva på för ett tag sedan. Timglaset heter den: 


Kapitel 1. Mormor!



-          Så, då var det slut för idag!, ropade fröken och tog en klunk ur sitt vattenglas.


Alla rusade ut i korridoren, men jag satt kvar och väntade på att de värsta skulle försvinna hem.


-          Ska du inte gå, Sara?, fröken hade kommit fram till mig utan att jag märkt det.

-          Jo, sa jag och gick sakta mot dörren.


Elis sprang runt i korridoren och delade ut en kalasinbjudan till alla. Det som hon hade pratat så mycket om. ”Det kommer att bli det bästa kalaset ni någonsin varit med om!” Jag gick fram till min klädhängare, eller var på väg fram när… Jag såg ett ben och ”bang!” Alla skrattade, trodde jag men snart skulle jag få veta att det var en som skrattade för att inte bli retad, som egentligen gillade mig. Jag reste mig upp, huvudet dunkade. Jag gned mig i pannan och slängde en hatande blick på Elis. Jag skyndade mig fram till skorna och stack fötterna i dem, är de verkligen så fula som alla säger. Visst är de gamla men ändå. Med väskan slängd över axeln sprang jag, från allt det dumma och otäcka. Sprang och sprang hem till det tomma och mörka huset, som inte heller var så tryggt när man är ensam. Jag fick upp nycklarna ur byxfickan. ”Klick!” Låset gick upp. Jag pustade ut. Det är så gammalt och trögt att… Ja, att det snart inte kommer att säga ”klick” något mer. Jag gick in i mörkret, famnade med händerna för att hitta lysknappen. Jag blinkade med ögonen för att vänja mig vid det bländande ljuset från lampan som vi hittade på soptippen för några år sedan.

Jag gick in till mitt rum och la mig på sängen, jag hade redan gjort alla mina läxor så jag kunde inte hitta på något annat än att lägga mig och vila.


Jag måste ha somnat för när mamma ruskade mina axlar, så var det mörkt ute.


-          Jag har två dåliga nyheter!, sa hon.

-          Vad då?

-          Jag måste åka…

-          Vart!?, utbrast jag förtvivlat.

-          Till Polen.

-          Varför?

-          Jag måste jobba.

-          Men… Jag då?

-          Lilla gumman, sa hon och smekte mig över pannan.

-          Jag kan väl bo hos mormor?!

-          Det var den andra dåliga nyheten…

-          Vad?!

-          Hon… Hon… Hon fick hjärtattack i går!


Mamma började gråta, jag med. Nej! Inte mormor! Hon fick inte bara vara död! Mormor som gjorde så goda karameller, mormor som luktade så gått, mormor som alltid lyssnade och brydde sig, mormor som jag älskar…


-          Vad ska hända med mig?

-          Jag vet inte. Du får väl bo hos mormors brors barn. Hon heter Alexandra. Jag tror att hon är snäll. Alexandra är jätterik, hon bor tillsammans med sin man och två barn, som är tvillingar, och en hund i en jättestor villa.

-          Okej… Men…

-          Ja, vad ska jag annars göra…

-          Jag vet inte… Men, var är mormor?

-          Hon är fortfarande på sjukhuset, de tar hand om hennes kropp. Nu måste du lägga dig.


Jag klär på mig mitt nattlinne som fortfarande är förstort, klättrar upp i sängen och kryper ner under täcket.


-          ”Gonatt!” Hon pussade mig på kinden och släckte lampan.

-          ”Gonatt!”, viskade jag.


Nästa morgon vaknade jag med ett ryck. Jag hade drömt en mardröm, om mormor. Jag drömde att hon stod och gjorde karameller, jag stod och tittade på. Då delade sig golvet och det blev en spricka mellan henne och mig. Jag tittade ner, såg inte marken där nere. Sprickan var djup, säkert några100 meter! Då trillade mormor ner.


-          Mormor!, skrek jag, men inget kunde jag göra.


Sen vaknade jag.

                                                  
                                    

Det var lika hemskt i skolan som alla andra dagar. Dagen efter så skulle jag åka, bort från alla… Och bort från mamma! Jag skulle säkert bli retad i min nya skola också. Mamma hade pratat med Alexandra, jag skulle få gå i samma skola som hennes barn. ”Edtorpsskolan”. Jag slängde ett öga på Erik, han är faktiskt snäll. Han retar mig aldrig på egen hand, han bara hänger på de andra. Han kanske inte vill, fast han gör det ändå. För att ingen ska ana något. Han kanske gillar mig... Nej, min fantasi är för livlig. Det är bara det… Att jag gillar honom!



Fortsättning följer...

Av Sanna - 29 april 2011 20:29

Hej!

Nu har jag skapat en blogg, hoppas att ni följer den!   


Tidigare månad - Senare månad

MENY

bloglovin

Kategorier

Översätt bloggen

Sök i bloggen

Fråga mig

41 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29 30
<<<
April 2011 >>>
Follow me on Spotify

Senaste inläggen

Arkiv

Favvobloggar

Inspiration

                        






Skapa flashcards